Modersmjölksersättning: Bra eller dåligt?

Är ersättning bra eller dåligt? Debatten om modersmjölksersättning/bröstmjölksersättning till nyfödda är ständigt pågående och åsikterna huruvida ersättning är bra eller dåligt är delade. Alla kan vi vara överens om att modersmjölksersättning är ett utmärkt val när där inte finns andra alternativ. Frågan är snarare huruvida man med gott samvete kan välja bort amning som första föda till fördel för flaskan? Samt: Vad är ersättning gjort av? Och när bör det användas? Det och mer därtill ska vi reda ut i denna artikel.

Mat och nyfödda barn

Mjölkersättning har skapats för att kunna ersätta modersmjölk för de barn som inte ammar. Modersmjölksersättningen är avsedd att uppfylla nyfödda barns hela behov av näring fram tills sex månaders ålder. Efter sex månader rekommenderas tillskottsnäring vilket innebär att barnet äter en kost bestående av både bröstmjölksersättning och vanlig föda.

Modersmjölksersättning och bröstmjölk

För att kunna avgöra huruvida modersmjölksersättning är bra eller dåligt behöver vi först och främst ställa det mot alternativet, det vill säga bröstmjölk. Men innan vi går djupare in i ämnet och kikar närmare på skillnader hos produkterna är det rimligt att prata lite om de likheter som finns.

Den absolut viktigaste likheten är att bebisar växer och mår bra oavsett om de ammas eller får modersmjölksersättning. När du väljer att ge din bebis modersmjölksersättning får den i sig tillräckligt med energi för att hen ska växa och bli stark. Du som av en eller annan anledning inte ammar ska därför inte känna dåligt samvete eller känna att du väljer bort det bättre alternativet.

Fördelar med modersmjölk och amning

Det är trots allt viktigt att veta att modersmjölksersättning inte har alla fördelar som vanlig bröstmjölk har. Det som man främst tar hänsyn till och ofta diskuteras när man säger att bröstmjölksersättning saknar vissa fördelar, är den stärkande effekt som modersmjölk har på barnets immunförsvar.

Bröstmjölk har utvecklats sen människorna begynnelse och är naturligtvis optimal för de flesta barn. Det är bland annat lätt att se när det gäller hur barnet tar upp protein mer effektivt ur bröstmjölk jämfört med modersmjölksersättning. På grund av detta innehåller oftast bröstmjölksersättning en större dos protein än den naturliga bröstmjölken. 

För den som har möjlighet finns det flera anledningar till att välja modersmjölk över ersättning, bland annat:

  • Det stärker immunförsvaret och kan även förhindra sjukdomar såsom övre luftvägsinfektioner, diarré, öroninflammation, urinvägsinfektion, infektioner i magen och tarmen.
  • Om barnet trots allt skulle bli sjukt kommer produktionen av antikroppar i mammans kropp öka och ges till barnet via bröstmjölken vilket gör att det återhämtar sig fortare.
  • Ska enligt forskning minska risken för plötslig spädbarnsdöd.
  • Maten är alltid med dig och kommer i perfekt temperatur (om du ammar)
  • För den som ammar finns det även en minskad risk att få bröstcancer, äggstockscancer och diabetes typ 2.
Fördelar med modersmjölksersättning

Fördelar med modersmjölksersättning

Trots att barnet får dra nytta av många fördelar när de får möjlighet att amma innebär inte det att modersmjölksersättning inte är bra. I de fall där det är möjligt rekommenderas ofta bröstmjölk men det finns många anledningar till att föräldrar väljer att ge sitt nyfödda barn ersättning.

Tvärtemot vad många tror är amning inte alltid enkelt och bilden av amning som något som sker naturligt och utan ansträngning stämmer dessvärre inte för alla. Faktum är att amning till en början kan vara både smärtsamt och svårstartat och många mödrar får kämpa på i flera veckor innan det flyter på. Det förekommer även fall där kroppen inte lyckas producera tillräckligt med bröstmjölk. I dessa lägen gör sig modersmjölkersättning eftersom det viktigaste faktiskt är att barnet men även förälder mår bra.

Fördelar med modersmjölksersättning inkluderar:

  • Det är lättare att veta hur mycket mat barnet får i sig.
  • Andra personer än den som ammar kan mata barnet.
  • Barnet blir mätt och belåtet.
  • Små barn som får ersättning sover ibland längre stunder
  • Ersättning innehåller D-vitamin, ett ämne som saknas i bröstmjölken
  • Mammans kost påverkar inte vilka näringsämnen barnet får i sig
  • Det kan kännas lättare med flaskmatning i offentliga miljöer

Typer av bröstmjölksersättning

När man talar om bröstmjölksersättning stöter man ofta på flera olika begrepp. Modersmjölksersättning (MME), ersättning, mjölkersättning, tillägg och bröstmjölksersättning är olika begrepp för samma sak. Tillskottsnäring skiljer sig däremot åt en aning och vad du ger din bebis beror helt enkelt på ålder.

  • Bröstmjölksersättning (Nr 1) är avsedd som den första och enda föda (eller i tillägg till amningen) till bebisar från 0-6 månader. 
  • Från 6-12 månader kan du byta till att ge din bebis tillskottsnäring (Nr 2) istället för bröstmjölksersättning. Då i kombination med att låta barnet äta annan mat (fast föda). Det går också bra att fortsätta ge bröstmjölksersättning. 
  • Från 9 månaders ålder kan man börja ge mjölkdryck (Nr 3 & 4) som tillägg till vanlig kost. Den här varianten är järnberikad och framförallt till för barn som inte äter välling eller bebisgröt i sin vanliga kost.

Pulver eller färdigblandad

Förutom att det finns olika typer av bröstmjölksersättning för olika åldrar kommer de också i både färdigblandad och pulverform. Båda varianter är lika lämpliga för att bebisar ska få i sig vad de behöver. En del väljer att använda den färdigblandade när de befinner sig på resande fot. På så viss slipper man ta med både pulver, vatten och flaska. 

Däremot väljer många att använda pulver när de tillreder ersättningen hemma. Denna variant är många gånger ett mer kostnadseffektivt val och en burk kan räcka ganska länge.

Vad är mjölkersättning gjort av?

Innehållet av modersmjölksersättning varierar beroende på produkt och i vilket land det inhandlas men skapas oftast av komjölk. Den kan även innehålla:

  • Emulgeringsmedel (för att fett och vatten ska blandas vid beredning)
  • Laktos
  • Fruktos och maltodextrin
  • Olja från växter och fiskolja
  • Vitaminer och mineraler
  • Aminosyror
  • Enzymer

För de som är känsliga mot proteiner i komjölk finns också möjlighet för barnet att få mjölkersättning framställd av soja, hydrolyserat protein eller kött.

Så här tillreder du mjölkersättning

Så här tillreder du mjölkersättning

Bröstmjölksersättning bör köpas och bör aldrig ersättas med annan typ av mjölk (varken vegetabilisk eller komjölk) eftersom det inte kan fylla barnets behov helt. Dessutom riskerar barnet få i sig för höga doser av salt och protein om du ger det en annan typ av mjölk än den naturliga bröstmjölken eller modersmjölksersättning.

Bröstmjölksersättning ska alltid tillredas enligt anvisningarna på förpackningen. Var noga med att kontrollera doseringsanvisningarna på nytt om du byter variant. 

Rekommendationen är att använda kallt vatten som du sedan kokar upp för att tillreda mjölkersättningen med. Tillredd mjölkersättning bör konsumeras inom en timmes tid.

Det här bör du tänka på när du ger bröstmjölksersättning

Här är några tips och hjälp på vägen för dig som bestämt dig för att ditt barn ska få bröstmjölksersättning via flaska istället för att ammas.

  • Nyfödda barn är känsliga, se därför till att ha nytvättade och rena händer när du hanterar modersmjölksersättningen (pulver eller färdigblandad), flaskan och sugnappen.
  • Kontrollera temperaturen på vattnet så att barnet inte bränner sig på maten. Vattnet bör vara ljummet.
  • Tvätta flaskan och tillbehör mellan användningar. Sterilisera gärna genom att koka delarna.
  • Tänk på på att inte ge barnet något annat än modersmjölksersättning i flaskan. Barnet kan bli sjukt av andra typer av drycker och har heller inget behov av andra drycker.
  • Blanda efter behov så att barnet alltid får “färsk” mat. Modersmjölksersättningen som blir över ska kastas och inte värmas upp på nytt eftersom det kan uppstå bakterietillväxt. 
  • Se till att inte tillsätta för mycket eller för lite pulver när du blandar ersättningen. Använd måttet som medföljer.
  • Tänk på att förvara mjölkersättningen enligt anvisningarna för att förhindra bakterier.

Tips vid flaskmatning

Precis som det kan ta en stund innan du vänjer dig vid amningen finns det saker att ha i åtanke när det gäller flaskmatning. Här kommer våra bästa tips för att ge din bebis en optimal matstund:

  • Låt det ta tid. Att mata med flaska går fortare än att amma och därför är det viktigt att vara närvarande och göra flaskmatning till en precis lika intim stund som de bebisar som ammas upplever.
  • Barnet ska inte ligga ner platt när det äter, bäst är en mer sittande ställning.
  • Se till så att du håller flaskan så att hela sugnappen fylls med innehållet. På så vis slipper barnet få i sig extra luft när den dricker. Om barnet sväljer mycket luft kan det leda till magont. (Tips är att använda en anti-kolik flaska. Läs mer här)
  • Använd en sugnapp i rätt storlek så att flödet inte blir för kraftigt. Kontrollera detta genom att hålla flaskan upp och ner. I detta läge ska det knappt droppa ur den.
  • Om barnet får ta i mycket och inte verkar få i sig tillräckligt kan det bero på flera saker. Kontrollera att hålet i sugnappen är stort nog, att sugnappen inte är för hård eller att du skruvat på korken för hårt så att du skapat ett vakuum i flaskan. 
  • Försök inte tvinga din bebis att äta upp. Ditt barns hunger kommer variera från gång till gång vilket innebär att hen ibland kommer äta mer och ibland mindre. Ibland behöver en mindre bebis också rapas en bit in i matstunden. När barnet rapats kan du erbjuda det mer mat. 
  • Du kan låta ditt barn sova om hen somnar under matstunden men se till att ta ut flaskan ur barnets mun.

Sammanfattning: Är mjölkersättning bra eller dåligt?

Livsmedelsverket och WHO (Läs mer om deras information och rekommendationer här och här) rekommenderar att barn helammas 4 – 6 månader. Främsta motiveringen till att amma helt under barnets första tid är att bröstmjölken innehåller antikroppar och andra viktiga ämnen som hjälper barnet att utvecklas och växa samtidigt som det genom amning får i sig antikroppar som bidrar till att bekämpa eventuella infektioner och stärka barnets immunförsvar.

Om du inte kan eller vill amma går det att ersätta amningen med modersmjölksersättning och flaskmatning. Numera är mjölkersättningen så välutvecklad att barn som matas med den utvecklas till samma grad som de som enbart ammas. Det finns många fördelar med flaskmatning där den främsta naturligtvis är att barnet blir mätt och belåtet och får all näring det behöver. 

Summa summarum: Mjölkersättning är ofta ett bra alternativ till bröstmjölk och den som inte kan eller inte vill amma ska inte känna dåligt samvete eller oroa sig för att barnet inte ska få i sig allt det behöver. Barn som får modersmjölksersättning som första föda växer minst lika bra som som ammas helt.